I år, mer än vanligt, har vi blivit överrösta av relationskomedier men jag fastnade inte riktigt för någon. Better With You hade sina stunder även om jag ganska snabbt tröttnade. Traffic Light var bitvis okej men bjöd aldrig på några riktiga skratt. Mad Love borde varit en höjdare om vi ser till skådespelarnas meriter (Jason Biggs, Sarah Chalke och Tyler Labine) men var under all kritik och lades ner redan efter 13 avsnitt.
Vändningen kom när jag upptäckte Happy Endings.
Första hoppet tändes redan i inledningsscenerna när jag såg Alex och fick en stark känsla av att jag kände igen henne. Tyvärr kunde jag inte placera ansiktet utan var tvungen att vända mig till IMDb så fort avsnittet var över. Det visade sig vara Elisha Cuthbert, alla småpojkars förälskelse i The Girl Next Door 2004. Idag ser hon ännu bättre ut och kanske är min kritik något färgad av detta.
Utöver Alex så har vi hennes f.d. pojkvän Dave (Zachary Knighton), den sköna sidekicken Max (Adam Pally) och det traditionella paret Brad (Damon Wayans Jr.) och Jane (Eliza Coupe). Svårt att peka finger i en så klichéartat genre men förhållandet mellan Brad och Jane har stora likheter mellan Marshall och Lilly i How I Met Your Mother.
Storyn är att Alex f.d. f.d. pojkvän dyker upp på bröllopet när hon och Alex ska gifta sig (kliché) varpå Alex följer med honom och Dave ägnar de kommande veckorna med att bryta samman. Här startar serien och i de kommande avsnitten får vi se vad som kan ske när två personer går från att vara förälskade till att flytta ifrån varandra och ändå umgås dagligen med sina vänner. Naturligtvis uppstår det slitningar och båda är inte helt redo att släppa taget…
Därutöver har vi en mängd olika mer eller mindre underhållande sidorspår. Första avsnitten fick mycket kritik men allt eftersom serien pågick så ändrade kritikerna sig. Trots det så har jag svårt att se serien få mer än en handfull säsonger men jag kommer garanterat följa den hela vägen ut.